Betydelser
Substantiv · det att gå, d.v.s. det att medelst periodiska benrörelser förflytta sig över en yta utan att springa
Substantiv · det att något fungerar och därvid utför en viss rörelse
Substantiv · förlopp, fortgång
Substantiv · sätt att gå, gångstil, gångart
Substantiv · (sport) en uthållighetstävling där det gäller att gå en given sträcka så snabbt som möjligt, fast utan att börja springa; gångsport
Substantiv · sorts iordninggjord stig eller väg, avsedd för att promeneras på; gångstig
Substantiv · tom och oftast smal yta (normalt inom en byggnad) avsedd för att möjliggöra passage förbi något hinder, som exempelvis hyllrader (i ett bibliotek eller en bokhandel) eller sittplatser (vanligast på en teater eller ombord på färdmedel som bussar eller tåg- och spårvagnar)
Substantiv · enskilt tillfälle då något händer
Skrivna bokstäver
g · å · n · g
- g × 2
- å × 1
- n × 1
Öva stavning
Fyll i den saknade bokstaven: gå_g. Använd betydelsen ovan som ledtråd.
Svar
gång · Bokstav: n
Relaterade ord från källan
Öva vidare
Källa och bearbetning
Definitioner av medarbetarna i svenska Wiktionary. Lexiwi har valt uppslagsord och omvandlat enkel wikimarkering till text. Citat med externa källor, böjningshänvisningar och okända mallar har utelämnats.
Wiktionary · gång · Författare och historik · CC BY-SA 4.0 · Om Lexiwi och källorna